inom primärvården arbetar man ensam. Man åker runt till olika människor som har behov av sjukvård även under helgen, som till exempel hjälp med att få insulin, såromläggningar, krånglande katetrar etc.

Man träffar då också ofta på hemtjänstens personal, eftersom de oftast är involverade i samma människor som vi.

Det senaste de berättat - som jag fått höra idag - är att alla "kunder" har hemma hos sig fått en apparat som är kopplad via nätet till en central dator på något kommunalt kontor nånstans. Personalen har fått varsin liten handkontrollsliknande attiralj som de knappar in olika koder på när de kommer hem till "kunderna", beroende på vad de ska göra där. Det finns koder för "egenvård", städning, matlagning, hygien osv. När de sen går därifrån knappas nästa kod in. Och den tid som "kunden" fått hjälp av kommunen - och som då kommunen tar rundligt betalt för - kallas kvalitetstid...Och då blir jag sådär mörkrädd igen...Hemtjänstpersonalen springer som dårar, på många ställen har de cyklar att tillgå - inga bilar - även i smällkallaste vintern då de ska ta sig två-tre km mellan "kunderna", och har obetydligt med tid inlagt mellan varje kundbesök...vilket i förlängningen innebär att många i personalen använder sina privata bilar för att röra sig mellan "kunderna" för att hinna med att ge alla det de ska ha. Men de får inte skriva reseräkningar, eller på något vis annars förvänta sig kompensation för bensin och bilslitage...Personalen är så stressad att när "kunden" vill ha lite mänsklig kontakt, kanske dricka en kopp kaffe tillsammans med personalen så har personalen inte tid med det, utan måste rusa till nästa som kanske redan sitter och väntar efter utsatt tid...Vad är det för kvalitet, om jag får fråga?

Och då skäms jag för att jag jobbar inom vården, för att jag är representat för ett omänskligt system som bara värderar pengar, och inget annat.

att två bloggar jag verkligen gillade är borta...Tråkigt! Jag hoppas att bloggägarna återkommer under andra förhållanden...

Och jag hoppas de ger sig tillkänna till oss anonyma bloggvänner...

"Hejsan...jag heter Avataria...Jag är bloggare..."

Sitter på jobbet. Är helt ensam på hela vårdcentralen, och det är så skönt och stilla...urlugnt! Helt tyst! Det enda som hörs är min skrivare som surrar, datorn och ventilationen...

Precis såhär vill man ha det...!

Ska göra ett hembesök...sen har jag bara två insulinbesök på eftermidagen, innan hemgång...

I vintras - dagen efter Lucia - satt på utbildning anordnad av Försäkringskassan. Det var urtråkigt, torrt och allmänt dammigt...Jag var trött och satt och klottrade i mitt block, och när utbildningen var över hade det här fastnat på pappret:

Utbildning

Ohälsotalet i vårt län är katastrofalt

mässar försäkringskassans representant

inför det allmännas tjänare

overheadapparatens brus

vaggar oss in i sömnens gränsland

där fläktarnas gnisslande

förvandlas till en mus

som slåss mot en orm

försäkringskassan antar skepnaden

av en stor drake

som vaktar landets skatter

och representanten den onda trollkarlen

som vi - det allmännas tjänare - är satta att lyda

om så genom hypnos eller träldom

drömmande kisar jag mot blomstermeandrarna

i min anteckningsbok

och drömmer om Helgonet i sin

vita sportbil

som ska rädda oss från den kalla drakens

isande eldar

Farmor och farfar har varit här. När de kom hade de med sig en bukett blommor till henne, en bukett med knoppiga halvt utslagna rosor. Pyret tackade och var glad. Jag fick uppdraget att sätta dem i vatten, och när det var gjort bar hon in dem i vardagsrummet, samtidigt som hon artigt konverserade farmor:

Pyre: Åh, vilka fina blommor!

Farmor: Ja, visst var de fina?

Pyre: Har ni plockat dem själva?

Farmor: Näe....

Pyre: Nähä, har ni stulit dem!?!

Farmor: .....

min DRAGSPELSBASKER är färdig också...;)

Femårsdagen vederbörligen avfirad...Ett antal presenter öppnade, prinsesstårta aväten, den önskade köpta pizzan likaså.

De presenter som smällde högst var en Bratz Baby, en Fairytopia Barbie och....förstås: Den ohyggligt söte lille ryska vintervita dvärghamstern, som döpts till det respektingivande namnet...Gullet!

Full fart! Och full i sjutton!