och stryka lite kläder, sen ska här parfymeras, sminkas och kläs...sen blir det buss till festen...;)

Dante Alighieri, som hade Francescas fader som mecenat, beskrev det så här i Gudomliga komedin:

En dag vi läste hur i kärleksband

Lancelot snärjts, och över boken böjde

vi oss helt aningslöst, på tumanhand.

Och våra blickar mot varann vi höjde

från bladen, medan kindens färg oss svek

tills raden kom som oss vår trängtan röjde.

När älskarn kysste leendet, vars smek

hans mun så länge åtrått, ömt betagen

min mun han kysste, bävande och blek,

som aldrig mer blir från min sida tagen.

Förförarn boken var, och dess poet.

Vi läste icke vidare, den dagen...

När så den svartsjuke maken, Giovanni, en dag tog Francesca på bar gärning i armarna på sin älskade överfölls han av ett förblindande raseri. Han drog sitt svärd, och dödade henne, omedelbart, för att strax därefer vända sig mot sin yngre bror, och brutalt även hugga ned honom....

Bilden ovan visar Francesca och Paolo tillsammans, upptagna av varandra, försjunkna i sin kärlek. Historien som sådan är så oerhört rörande och hjärteknipande. Det är så lätt att förstå hennes känslor när hon lurats att gifta sig med en man hon själv aldrig skulle valt...Det mest tragiska i historien - förutom det uppenbara - är att än idag gifts flickor bort av samma orsaker som Francesca för mer än sjuhundra år sedan - att befästa familjeband eller uppgjorda affärer...

fanns i mellersta Italien en högreståndsfamilj vid namn Malatesta. Malatesta di Verucchio som var en av Guelferna hade blivit makthavare över Rimini år 1239. Han hade två söner - Giovanni och Paolo. Den äldre av dem var puckelrygg och anskrämligt ful, medan den yngre sågs som underskön.

En fiendeskap fanns mellan familjen Malatesta och en annan gammal, mäktig familj i Ravenna, familjen Da Polenta. Guido Novella Da Polenta hade en dotter, Francesca.

Familjerna insåg att de skulle tjäna på att sluta fred med varandra. De gjorde upp om detta och för att befästa familjevänskapen beslutade man att Francesca skulle gifta sig med den äldre av Malatesta-sönerna, puckelryggen Giovanni. Dock visste man att om Francesca aldrig skulle gå med på ett giftermål med detta odjur, varför man istället i kyrkan pekade ut den yngre sonen för henne som hennes blivande man. Francesca tyckte om det hon såg, så vigseln genomfördes med den yngre brodern som stand-in. Av någon anledning fick Francesca inte se sin man förrän morgonen efter vigseln. Chocken var stor för henne. Äktenskapet fullbordades dock. En tid gick, Francesca umgicks en del med Paolo, den yngre brodern.

Se nästa inlägg för fortsättningen...

NU!