tidningarna om övergrepp begångna mot unga kvinnor, ibland tom barn i nedre tonåren. Vilka som begår dessa övergrepp? Pojkar i mitten av tonåren, unga män i övre tonåren, unga män i tjugoårsåldern. Män i trettiofemårsåldern. Ofta gruppvåldtäkter, ofta mitt på dagen.

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ SVENSKA, UNGA MÄN? Är det dags att skjuta alla svenska unga män - de som fyllt tio men ännu inte fyllt fyrtio? (Ja, du R är undantagen)...

Och ska vi passa på att skjuta alla som samlar på porr, som berör sina döttrar på sätt som döttrar inte ska bli berörda av fäder och styvfäder?

Ibland känns det som om man bara vill kräkas på det manliga släktet av idag, för det tycks mig som en alltför uppenbar sanning att män av idag inte äger empati, inte äger mänsklig värdighet, inte äger förmågan till känsla.

Jag bävar för den dag mina döttrar ska träffa unga män.

är inte särskilt hög just nu, vad gäller mina dagliga-läs-bloggar. Av olika skäl, gissar jag. Men alla verkar ha det gemensamt att skrivlusten verkligen ligger på plus minus noll just nu. Jag har förvisso en oändlig skrivklåda, men inget att skriva om. Inget engagerar mej just nu...mer än musikenmusikenmusiken. Jag tänkte mej att jag skulle sätta mej ner och bara låta fingrarna löpa över tangentbordet och se vad som händer, men inte ens det verkar ge något alls. Det är tomt i huvet...

Nu tänker jag ta mig ett glas konjak faktiskt, fast det är torsdag. Det går magsjuka på dagis och konjak är ju alltid bra som motmedel mot såna förlustelser ;)

Har återigen varit och hämtat Storpyre på APU-plats. Varför jag hämtar? För att jag inte vill att Storpyre ska röra sig ensam ute sent om kvällarna i de kvarteren. För mycket skumt folk där...

till Lucia på dagis. Då kommer julsångerna på ett pärlband härhemma, och sjunger hon julsånger så trillar jag in på samma spår. Sen är jag unstoppable.

Och denna sjunger jag gärna, och försöker göra det så likt damen i fråga som möjligt. Min röst är mycket lik hennes, men något hesare och med mindre timbre i de högre tonerna...

Uppväxt i en country-älskade släkt som jag är sätter det ju sina spår. Jag är oerhört svag för countrymusik även jag...en steele-guitar kan ge mej rejäl ståpäls. Myten kring countrymusiken är att det handlar om mycket hjärta-smärta och att det ska vara så sorgligt som möjligt. Och visst, ingen rök utan eld, förstås. Men rötterna till countrymusiken ligger ju hos folket (tänk bara på våra egna gamla skillingtryck!) så det är väl inte så konstigt egentligen. Musik som älskas av "folket" är sån musik som berör, som går in i hjärtat, som man känner igen sig i...och handen på hjärtat - vem vet inte vad olycklig kärlek vill säga?

Så, countryn har ju en hel del mycket duktiga sångerskor...och då undrar jag...vilken av de gamla klassikerna tycker du är bäst? Rösta!

(Ursäkta förresten att ni får dem som länkar istf som viddjo-bilder direkt i bloggen - jag vet inte hur man gör för att lägga flera viddjoar i samma blogginlägg).

Patsy Cline

Tammy Wynette

Loretta Lynn

Donna Fargo

Brenda Lee

Dolly Parton

Emmylou Harris

 Connie Smith

Anne Murray

Vi har haft en frågeslinga här på jobbet, jag gick den i förrgår, bara snabbkryssade lite, och trodde att jag säkert skulle ha alla fel. Men, det visade sig att jag och ett par personer till hade alla rätt i stället.

Så, jag vann ett hopprep :)

Ett HOPPREP! Till mej, som det räcker att jag hoppar ett enda hopp och sen står stilla så hoppar resten av mig en bra stund till...

Men Lillpyre kan behöva ett nytt hopprep...;)

efter en lååååång dag...

Det blev:

 några timmars diskussion om arbetsplatsens framtid på förmiddagen, med tråkiga besked om än mer indragningar (vart ska det sluta?)...mager lunch därpå. Eftermiddan var en inspirirande stund med en föreläsare vid namn Klas Hallberg som för övrigt skrivit boken "Hångla mer". Han pratade idag på temat "Arbeta mindre, få mer gjort". Oerhört roligt, vi skrattade alla så tårarna rann (och stundvis rann de för att han träffade så klockrent i hjärtat).

Middan...trerätters middag på libanesisk restaurang med magdans, och utdelning av förtjänsttecken till några som jobbat 25 år i landstinget.

Nu ska jag ut igen, ska hämta tonåring på APU-plats.

är knepiga saker. Jag låg på omkring 70-80 besökare innan jag ändrade lite på min inloggning, bytte namn. Nu ligger jag mellan 20 och 30...vilket jag naturligtvis räknade med, men ändå känns det snopet. Fånigt!

Ska ha "utvecklingsdag" idag, med verksamhetsplanering. Det känns konstigt (fjantigt!) att planera verksamheten för nästa år när vi får två nya chefer vid årsskiftet...Vem vet vad de kommer att vilja!?!

"Trött….trött….trött….som i en dimma - det värker i ögonlocken när de måste öppnas...jag fortsätter att drömma fast jag klivit upp. Drömmarna får en förvriden karaktär, berättar om märkliga människor. De får en färg av något sjukt, något som ligger och bubblar under ytan - döda i myren som gråter och ropar efter frälsning, efter ljus och värme, efter en levande att fästa sig vid...deras förtvivlade tomma ögon skymtar inunder mossvattnet, brunt och järnhaltigt, ansiktena virvlar förbi medan deras tysta sorgerop ekar. De hårdföra kvinnorna går förbi, ser deras vånda men berörs inte alls utan vandrar vidare hemåt i vildskogen mot hemmets härd där man och barn obekymrat leker sina lekar."