Hon fick med en kompis in från lekparken. De skuttar omkring i vardagsrummet, och kliver hit till mig där jag sitter framför datorn.

Hon pekar på mig och säger: "Det där är min mamma. Hon har ätit för många mackor."

Maken vek sig dubbel än en gång...

valde vid gårdagens klockfyllarträff att gå sönder...hydraulvätskerören gick sönder, sådär ett par mil från verkstan, så maken körde som en blådåre för att hinna dit innan det var heltomt och bromslöst.

Vilket innebar att dagens avlevererande av Storpyre till norrgående tåg fick ske per buss. (Hon åker till mormor för att sommarjobba nån månad). När vi klev på bussen igen för att åka hem så hade både maken och jag massor av smågrus i plånböckerna, så vi skramlade ihop hejvilt för att betala våra 20:- var till "busskafören". Lillpyre tittade på vad vi gjorde. Vi struttade bak i bussen för att bänka oss, och då säger Lillpyre: "Han är nog luffare..."

Maken och jag satt som frågetecken, och Lillpyre sa en gång till: "Han är nog luffare..."

"Va'? Vem då?" frågade jag

"Busskafören" svarade Lillpyre

"Men, varför tror du det, då?" frågade jag

"Jamen, han behöver ju pengar!" svarade Lillpyre helt självklart...

 Och...så kan man kanske tolka det! Maken vek sig dubbel i alla fall...

och Lilltigern är helnöjd...