från Jossan

Nämn något som gjorde dig glad igår: Att prata med min kursare så vi kan få uppsatsen i rullning igen

Vad gjorde du kl 8 i morse? : Satt på toa på jobbet

Vad gjorde du för 15 minuter sedan?: Läste nyheter

Det sista du sa högt? "Lillpyre, var det inte nåt du skulle säga till pappa?"

Vad har du druckit idag? Vatten å kaffe

Vad var det senaste du åt? Spaghetti med köttf...näe, ett nöthorn var det visst.

Vad var det senaste du köpte? Mat

Vad är det för färg på din ytterdörr? Mörkbrun bets

Vad är det för väder hos dig just nu? Mörkt

Godaste glass-smaken? Ben&Jerrys Cookie dough och Dublin Mudslide

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Mjae, nästan

Sover du tungt? Nej, är lättväckt men sover bra.

Drömmer du mycket? Ja, både transdrömmar och vanliga sömndrömmar

Mardrömmar? Ytterligt sällsynt. När jag väntade barn för sex år sen drömde jag mycket mardrömmar, bland annat att jag grävde upp ruttnade likdelar med händerna.

Vilket ämne är roligast i skolan? Religion

Trivs du med ditt jobb? Mjae, jodå. Det är inte alltför illa. Det är roligt att ha med människor att göra, även om jag hellre skulle jobba som lärare idag.

Favoritklädsel? Pyjamas.

Favoritlåt just nu? Öh, har ingen just nu?! Eller, jo Fairytale of New York

Vad ser du om du tittar åt höger? Förvaringslådor och tidsskriftssamlare

lVad gör dig glad just nu? Lillpyre

Vad ska du göra härnäst? Kissa, tror ajg.

Höger- eller vänsterhänt: Högerhänt i mycket vänsterhänt i annat

Humör just nu: Helt okej

Sommarplaner: Ha semester...

Hur många kuddar sover du med: En som jag knölar ihop och snurrar på i sängen för att få svala sidan upp.

Spelar du nåt instrument: Fuskar på piano och gitarr. Spelade fiol i mellanstadiet men lärde mej aldrig förstå noter. Spelar näsflöjt. Sjunger.

Vilka är viktigast för dig: Min familj

Snarkar du: En tjockis snarkar alltid.

Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Flygaflygaflygaflygaflyga

Vad vill du jobba som? Lärare eller nån form av coach. Stressterapeut, kanske

Stökigt eller välstädat? Vill ha det prydligt och rent, men orkar sällan

Skulle du nånsin få för dig att hoppa bungy-jump? Nej. Det kommer inte att hända.

Gillar du att sjunga? Ja, jag älskar att sjunga. Sjunger alltid. Så till den milda grad att när jag inte sjöng en dag på jobbet för länge sen så hörde jag en kommentar: "Är inte Dragariel här idag? Det är så tyst?"

Vad gör du om du får hicka? Svär

Vad längtar du mest efter just nu? Att få klicka på "Sänd" på mailet som innehåller min c-uppsats slutliga version.

som slutade för något år sedan. Hon flyttade från stan, och jag saknade henne här på jobbet.

Inatt drömde jag om henne, att hon bodde i Skåne, och hade utsikt mot havet....som hon drömde om. Men mannen hon drömde om fanns inte med i bilden.

Jag har skickat kort till henne efter hon flyttade, men hon har inte svarat. Gissar att hon inte vill ha kontakt, alls.

Det är tråkigt tycker jag. Men jag vet hur hon vantrivdes här, och jag antar att jag påminner henne om hur det var...

Den här kvinnan, Inger Efraimsson, visar prov på stort personligt mod när hon avgår från posten som ordförande i Försäkringskassan i protest mot försämringarna i det socio-ekonomiska skyddsnätet vi har i Sverige.

Jag önskar att fler ägde samma  mod! En stor applåd! En eloge!

Hon äger min beundran!

till ett tidigare inlägg om det ser ut likadant i vården överallt i Sverige, som det gör på min arbetsplats.

Jag kan naturligtvis inte säga något egentligen om hur det ser ut på andra ställen än här. Men, vad gäller primärvården så sliter man ont på de flesta ställen, på grund av bristen på utbildade familjeläkare. Att bli specialist i allmän hälso- och sjukvård är inte särskilt populärt. Det är ett oerhört slitsamt arbete, där man måste kunna mycket om det mesta. En familjeläkare kan under en enda arbetsdag möta:

En diabetiker på årligt återbesök, som har njursvikt och ett fult fotsår.

En vuxen person som haft lock i örat länge

Ett barn med mellanöreinflammation

En person med njursten och svåra smärtor

En person med akuta bröstsmärtor,  misstänkt hjärtinfarkt

En person med långvariga ryggbesvär

En person med buksmärtor, oklar orsak

En person med vaxpropp

En person med akut ångest

En person som försökt ta sitt liv genom att skära sig

En person med ont i halsen, mycket kraftigt ont

En person som fått metallflis i ögat

En person som har svår missbruksproblematik och som behöver in på avgiftning för att sedan remitteras över till behandling.

Alla dessa personer ska familjeläkare kunna hantera på ett korrekt sätt, och det här är ingen ovanlig besökslista på en vårdcentral idag. Många människor förväntar sig omedelbar bättring när de fått träffa doktorn, kräver remisser till experimentella behandlingar de läst om  på internet men som inte motsvarar kardinalkravet på "vetenskap och beprövad erfarenhet". Dessutom har familjeläkarna ofta förhållandevis låg lön i relation till de yrkesmässiga krav som ställs på dem.  Den administrativa bördan är mycket stor, med remissvar från andra instanser, prover och journaler som ska dikteras och signeras, med olika register till vilka ska rapporteras osv. De har på sig att svara för människors framtid genom väl formulerade LOH:n, möten med försäkringskassan osv. Dessutom har de på sig att de måste hela tiden hålla sig à jour med nya kunskaper, gå utbildningar.

Alla dessa faktorer plus flera sammantaget gör att familjeläkarspecialiteten kräver för mycket och ger för lite av status, pengar, tid och ork för att passa alla. Det krävs människor av en alldeles särskild sort för att fungera som familjeläkare dessutom - det krävs empati, insikt i det mänskliga psyket, social kompetens, ödmjukhet och ett starkt och djupt intresse för människan i alla hennes dimensioner. Det här är också ett problem för många, eftersom det ofta är utpräglade naturvetare som läser till läkare...kirurgi eller narkosspecialiteten passar många bättre. I läkarutbildningen har heller inte "mjuka" värden som empati och etik var särskilt dominerande, historiskt sett. Det kanske är annorlunda idag, vad vet jag...(Du, Anders, kanske vet?)

På många sjukhus - antagligen de flesta - kämpar man också med många neddragningar av vårdplatser, minskade personalgrupper så korridorvård är legio. På sjukhuset i "mitt landsting" har man haft 20-30 överbeläggningar konstant under hösten. Personalen går på knäna, påfrestningen för patienterna att ligga i korridorerna är stor - lamporna är tända dygnet runt, personalen går fram och tillbaks för att serva alla som behöver hjälp. Stresspåslaget kan göra patienterna sjukare.

Och det som skrämmer mig mest i det hela är att våra folkvalda - de som är utvalda av OSS att ta besluten är helt blinda och döva för vad de professionella säger: "Personalen talar i egen sak. Det går att effektivisera." Men jag tror att gränsen är nådd för vad som går att effektivisera, vi har en omvänd ålderstrappa i Sverige idag - de äldre blir allt fler och allt äldre och därmed allt sjukare.

Vad kan vi göra för att säkerställa en god och säker vård på lika villkor?

Sparka politikerna, kanske? Göra revolution? Rösta på sjukvårdspartier?

Allmänheten måste börja ställa krav på sina politiker för situationen är ohållbar. Att arbeta i sjukvården idag är som att leva under ett ständigt krig.