som min mamma, mormor och mostrar använt, men som jag inte kan säga att jag nånsin hört nån utanför vår familj använda.

Det är orden öschig och öschlås.

Nån som känner igen dem?

som driver mej till vansinne, som jag bara inte kan känna annat än antipati för, hur jag än anstränger mej och försöker. Kort och gott. Men, jag gissar att det beror på att det blir en spegling av mig själv.

Vi har ju fått två läkare tagna av oss under resterande del av året, eftersom primärvården som helhet använt för många stafettläkare under det gångna året. Då har avtalet blivit sådant att andra vårdcentraler har fått lov att sätta av ett antal akuttider per dag för patienter från vårt område. Och nu har två av dessa vårdcentraler ringt och sagt att de inte kan ta emot patienter från oss, eftersom de måste ta hand om sina egna först. Vilken jävla goja! Vilket skitsnack! Om de andra har använt fler stafettläkare än tillåtet, och vi därför får läkare borttagna från oss så är det inte mer än rimligt att de ställer upp och hjälper oss i det här läget. Och att dessutom få sura kommentarer av sköterskor på andra ställen för detta är liksom bara droppen. Vår chef (som förvisso ibland inte varit särskilt fingertoppskänslig) slåss som en galning för vår rätt till hjälp. Större delen av hennes tid nu går åt till att ta diskussioner med andra chefer om de fastslagna rutinerna, om hur detta ska gå, om vad som ska prioriteras och inte. Ska våra patienter måsta stryka på foten för att deras läkare ska få gå på möten?