La Famiglia

31 juli 2007 11:03

Vad synd att ni inte besökte Skansen i söndags, för då firade man Bellmandagen där. Och om lillpyre är det minsta intresserad av kläder från senare hälften av 1700-talet hade Skansen varit rena paradiset i söndags.

Avataria

31 juli 2007 12:13

Mja...en annan sak jag gärna undviker är jippon...jag orkar inte med det heller (apropå kommentar till nedanstående inlägg)...för mycket folk, stressande, jobbigt, trångt, köa...nae...
Jag gillar att tourista i Stockholm i oktober. Det är lagom. Eller april.

La Famiglia

31 juli 2007 13:22

Kan väl hålla med. Men just Bellmandagen är inte så mycket mer jippoaktig än en vanlig dag på Skansen, så där står man faktiskt ut. I alla fall jag som gillar Bellman

Avataria

31 juli 2007 16:55

Jodå, jag gillar Bellman. Jag gillar öht allt som luktar sjuttonhundratal...dvs tidsepoken nånstans slutet av 1600-talet, fram till nån gång 1795. Härliga tider!
Bellman sen, han frustar och stånkar av livslust, av förmåga att uppskatta skönheten, av förmåga att leka med och älska språket...Han är väldigt Shakespeare (som är min husgud), faktiskt!

Avataria

31 juli 2007 16:56

Och genialisk i egen kraft!

Filifjonkan

1 augusti 2007 07:44

Ja du ditt Lillpyre är en mycket klok tös har sagt det förut säger det igen. De har en sådan iakttagelseförmåga! De ser verkligen sakerna som de är

Trollbunden

1 augusti 2007 20:44

Jaa, vad månde bliva?? Lillpyre har ju både en mor och en far som båda kan skryta med att vara mycket intelligenta. Den flickan har potential! Hon e ju dessutom lik moster;D
Näe, skämt åsido, det har hon, potential, alltså. Men, jag vill inte glömma Storpyre; ojojoj, va du har gjort ett fint jobb m den unga damen! Du har inte haft de bästa förutsättningarna att klara henne så bra, men hon e sååå fin! Dessutom e hon en riktig skönhet!! Har inte du (du känner ju henne i och för sej mycket mer än andra)tänkt på att hon har väldigt mycket av JP i sej? Jag ser enormt mycket av vår fina syster i Storpyre.

Avataria

1 augusti 2007 22:44

Jo, det är klart att jag ser mycket av JP i henne - men det är inte så konstigt - JP har alltid varit stora idolen för Storpyre. Och dessutom liknar JP mej en hel del...så, jag menar - den ena är min dotter, den andra min lillasyster...