Jag med min vrickade fot (som för övrigt duger till att belasta idag, i alla fall - men det gör ONT). När maken hämtade mig på jobbet fick jag se att det runnit blod på hans hals. Det visade sig att han dängt huvet i bildörren när han skulle hämta mig, och precis bakom örat hade han ett rent, fint, ganska långt snitt. Så, jag fick tejpa ihop honom när vi kom hem. När vi kom hem fick Lillpyre låna hemnyckeln för att låsa upp dörren tills vi kom. På vägen dit snubblade hon i sina nya gympadojjor och skrubbade knäna. Sen, när Storpyre kom hem var hon gråtfärdig av mensvärk.

Så, vi var verkligen peckliga familjen igår. Igår kväll satt vi här och skrattade åt eländet