Efter den här helgen i Stockholm med lillasyster Sunkissed känns längtan "hem" värre än nånsin. Det var så roligt att umgås med henne och hennes familj några dagar - hennes sambo är en otroligt trevlig, snäll och rar kille, lillbarnet deras en riktig solskensunge, precis som Sunkissed var som liten. Det känns så trist att bo så långt borta...

Det är så enkelt att umgås med någon som man känner så oerhört väl, och som känner en själv så utan och innan. Helt utan behov av förställning, helt rakt, ärligt, enkelt...

Jag saknar er!

Förkyld! Det river och retar och kliar i halsen, svider i huvet, svider i näsan...

Lillpyre ska på barnkalas idag, vi ska åka ner till stan och köpa present nu. Kalasinbjudan kom igår, så det var lite kort varsel, men det är kul ändå - det är första kalasinbjudan till kompisar här på gården...