ordinarie jobb idag.

Fick ett telsamtal från chefen. Jag har ju fått pålagt mej som uppgift att hålla hälsosamtal med nyanlända flyktingar. De ska ha ett samtal inom en månad från att de anlänt, där ska ingå provtagningar, ppd-sättning, samt ev remittering vidare till olika instanser, bedömning av behov av läkartid etc.

Dock har jag inte fått någon tid avsatt för att sköta denna uppgift. Det har sagts att det får plats emellan andra saker - som tex att sitta i telefonrådgivning eller ha mottagning.

Det har dock fungerat dåligt att göra så - oftast har det inte gått att boka på det sättet, utan jag har fått avboka redan inbokade samtal pga personalbrist.

Jag har påtalat detta flera gånger under de sista månaderna och har fått besked till slut att jag ska få avsatt tid för dessa flyktingsamtal. Men idag ringde chefen och menade att en kollega skulle hjälpa mej och beta av kön som uppstått - att hon ska ta de samtal som väntar på att komma till stånd. Men jag ska fortfarande - trots att det uppstått sån kö till samtalen - inte få någon tid avsatt för att kunna hålla dessa samtal?

Varför anstränger man sej?

Och det jävligaste är att när jag en gång slutar så kommer såna här saker att synas negativt i mitt arbetsgivarbetyg eller vad man ska kalla det - jag har inte klarat av att fullfölja de uppdrag jag fått. Men ingenstans kommer att stå att jag heller inte fått resurser att fullfölja uppdraget.

Vilken arbetsgivare, va? Måtte gudarna bevara eder alla från att bli anställda hos denna arbetsgivare!

Det var för övrigt samma problem när jag skulle ansvara för kvalitetsutvecklingen. Jag hade en utnämning: kvalitetsansvarig. Men jag fick inga uppdrag, inga problemområden, inget mandat att förändra något eller några resurser mer än en eftermiddag avsatt varannan vecka (då fick man tid, minsann!) då jag inte visste vad jag skulle göra eftersom jag var kvalitetsansvarig enbart till namnet. Jag lyckades ändå utföra ett antal saker, som kvalitetssäkring av läkemedelshantering i hemmen, med flera saker. Och chefen jag då hade sa sen i utvecklingssamtal att det inte gick så bra för mej, för jag lyckades ju inte slutföra något. Jag skrev honom på näsan sen alla de saker jag ändå genomfört och som fungerar fullt ut på jobbet idag. Men nån credit för det har jag inte fått.

och aldrig mer komma tillbaks. Det börjar gå för långt nu. Förändringarna kommer så slag i slag att det inte längre går att upprätthålla nån känsla av sammanhang. Jag vill inte mer.

Jag vill dock inte ge upp en fast inkomst innan jag har en annan. Så det är väl bara att bita ihop och göra det jag kan för patienterna, och skita i resten.

Och jag vet vad du tycker, Coz. Och jag tycker likadant, egentligen. Men, det är fler än jag som är beroende av min inkomst, och därför kan jag inte följa min vilja. Ännu...

Jag har en kurs i arbetsmiljö och säkerhet. Mitt ämne...visst! Jag är helt körd när det gäller lagar och regler som styr sånt. Åsså ska jag undervisa i det. Jag har bekymmer med att lägga upp kursen, vet inte hur djupt jag ska gå osv. Det är lite smådrygt.

Jag menar - vad är viktigt om man jobbar i vården? Att man känner till att lagarna existerar, och vart man kan ta hjälp om det är nåt som känns fel? Eller ska man kunna bokstavsmässigt?

Jag själv lutar åt det förstnämnda, men känner att det kanske blir för ytligt...

Vad tror ni?

jobba med undervisning, planering osv är som att flyga som en örn, med utbredda vingar, och vinden susande i öronen.

Att sitta i rådgivning är att vara fjättrad.

Ännu ett par dagar på skolan. Psykologin uppstartad igår, hade min orienteringskurs i vård idag.

Det är så roligt! Jag känner mig så hemma i klassrummet, det lixom bara har klickat på plats. ALLT är kul...tom lektionsplanering, inläsning av litteraturen...allting. Tiden flyger på dagarna, och jag har störtkul!

Det är som att vara nykär.

Invandrare som läser SFI...det blev på basic-nivå. MYCKET basic...

Typ - öga -t

öra -t

fot -en

köns-organ -et

En väldans heterogen grupp med allt från ingen vårderfarenhet till flera års, allt från knappt nån svenska alls, till rätt begriplig och korrekt svenska...med ursprung i främre och bortre Asien, Afrika, Europa, Sydamerika...

Kommer bli en kul grupp!

Gjorde den tillsammans med en kollega. Tog upp hälsobegreppet, hälsokorset, Antonovskys KASAM.

KUL!

Och jag pladdrar för mycket. Jämt!

Då har jag första lektionerna...

Den första i vård och omsorg, enochenhalv timme på förmiddagen. Sedan tre timmar orienteringskurs i vård för sfi:are.

Spännande!