Gullet dog igår kväll. Antibiotikan vi fick till honom i måndags hade inte avsedd effekt, antagligen hade hans njurar slutat fungera helt. Så, vi har haft begravning här på morgonen, och Lillpyret är otroligt ledsen. Nu sover gullet mellan två rödvinbärsbuskar, här i vår trädgård.

PRELIMINÄRT besked av chiefen idag. Ska jobba heltid nästa termin, och ha tre olika psykologikurser, vård och omsorg i två kurser, en kurs i arbetsmiljö och säkerhet, samt medicinsk grund.

Om det inte blir så att jag måste ta psykiatrikursen, för då försvinner nån av di ovanstående...däri det preliminära.

Nu ska jag gå och sova, för i morrn ska jag ha ergomiövningar och min handledningselev i psykologi...då måste man vara pigg i huvet!

...att små dvärghamstrar kan drabbas av en ärftlig form av diabetes?

Jag tror, att det är precis det som är felet med vår Gullet....

Han dricker som en kalv, kissar pölar och är trött och lite tagen.

Frågan är nu om man som amerikanska hamsterspecialister hävdar är möjligt, ska kostbehandla honom - low fat, low sugar, high protein, high fiber, eller om man som svenska veterinärer tycker, helt sonika ska ta bort honom....

Vi tester kostförändring, och funkar det och han mår bra, ja, då får han ha diabetes...

Får jag bara säga att jag bara älskar att jobba som lärare!

Att ständigt få arbeta med kunskap, med människor som upptäcker nya saker om världen och sig själv! Som får aha-upplevelser, som tänker, resonerar, klurar och funderar...drar slutledningar och växer!

Varje dag går jag hem påfylld, med ny energi, nya tankar, nya sätt att se på världen...

Det är HELT fantastiskt! En Gåva!

(Fast jag gissar att eleverna inte förstår att de lär mig så oerhört mycket om vad det är att vara människa, om världen och om mig själv...)

Chefen var just in och frågade om jag kan tänka mig att vikariera på heltid nästa termin...man håller på att rekrytera en psykiatrikompetent vårdlärare, men lyckas inte hitta nån, trots två omgångar annonser osv.

Så...det verkar som om jag får heltidsvik nästa termin. Får definitivt besked senast nästa vecka...

...arton-års-avfirad. I två dagar har här kalasats - i fredags med familjen, mormor och pojkvän, igår kom även lillmoster med sin man och sina två små barn åkandes drygt 40 mil tur och retur (sammanlagt, alltså...) för att få fira Storpyret. Och pojkvännens föräldrar och två yngre syskon kom hit.

Storpyret hade beställt av hulda modern: vanilj- och kardemummabullar, mazariner, dumlekakor, nougatdrömmar (fast dem fick hon och pojkvännen baka själva, på egen begäran), brysselkex och tårta. Så det var vad som serverades i det Dragarielska chateau-et.

Och presenter har hon fått, pengar mest, men även en ny plattång, presentkort på Gina Tricot och en bärbar dator...(av sin benägna moder och bonuspappa, då).

Känns märkligt, att det där Lilla Pyret de nyss la på min mage, våt och kladdig, med svarta lockar, uråldrig blick och rosenknoppsmun plötsligt är vuxen, myndig och med sitt helt egna ansvar. Det kändes som om allt ansvar rann av mig här om kvällen....som om jag har gått i mål efter arton år!

...hela jäkla hösten med småont i halsen, riv i rören, tung-trötthet och allmän hängighetskänsla...Kanske dags att gå till doktorn. Fast fan vet om det är nån idé - jag får väl bara höra att jag är frisk och behöver gå ner i vikt...

...till veckan.

Så, den här helgen går i bakningens tecken. I går gjorde jag på önskemål Dumlekakor (ni vet med dumlekola och noblessechoklad), idag har jag gjort - återigen enligt önskemål - vanilj- och kardemummabullar och brysselkex. Hade ingen röd karamellfärg så di fick bli gula på kanten i stället.

Sen är frågan - ska man göra nougatdrömmar, mandelmums eller mazariner?

Åsså blir det förstås tårta...