Lillpyre fick ovanstående bok i julklapp av sin farmor. Vi har högläsning av den under mina läggningskvällar (under pappas läser de just nu LasseMajas detektivbyrå - Tågmysteriet). Den är fantastisk! Illustrationerna ljuvliga och den är så otroligt sorglig och rörande att det faktiskt blir svårt att läsa emellanåt.

Ska du läsa bara en enda barnbok i år, så läs denna!

...en herre som möjligen kan få bo hos oss...

Såhär ser han ut - vacker med andra ord. Två år gammal och kastrat, en omplacering. Återstår att se om Storpyret sväller upp i ögon/näsa ikväll efter att hon gnussat med näsan i pälsen...

Visst e han fin!?!